Trustmark AB
Anders MellbergVärdekarameller
Kommunikationsdirektör Anders Mellberg, Malmö Stad och skålen med med stadens "värdekarameller"...att suga på...
Porträttfoto: Klas Andersson


Hur kopplar Malmö Stad sitt värdegrundsarbete till hållbarhet?

Under februari månad 2013 kunde man se och läsa många reportage i svensk media, om att Malmö Stad har utvecklat en värdegrund, som lanserades internt i organisationen med karameller! Resultatet blev en pappersskål med karameller, med tre olika namn: Kreativitet, engagemang och respekt! En karamell för varje värdeord.
Vi träffade
Kommunikationsdirektör Anders Mellberg, som är ansvarig för detta arbete och ställde frågan hur denna process kopplas till Malmö Stads hållbarhetsarbete?
- Det började med ett projekt som hette ”engagemang för Malmö”. Det var inte meningen att det skulle resultera just i en värdegrund för Malmö. Det fanns ju en värdegrund här sedan tidigare.
Projektet hade mera avsikten att få upp alla anställdas fokus på att jobba med ett engagemang för hela Malmö och att arbeta med personalen och deras engagemang. Detta hade man redan gjort sedan flera år.
Flera tusen anställda var inblandade, i att diskutera vad staden är till för, hur bemötandet ser ut, hur servicen fungerar och var mötet sker - och var vi lägger in i värderingar i mötet.
-Vilka grupper av er personal handlar det om?
-Ja, det handlar om alla, från lärare till direktörer till förskolelärare, sjuksköterskor och barnbespisningspersonal. Ur detta kom det så mycket klokskap. Man började formulera sig kring materialet och reviderade den grund som redan fanns.
Den nya värdegrunden är ju inte helt olik det resultat vi redan hade uppnått, det är ungefär detsamma, men nu har lyft fram orden och meningarna. Innehållet och betydelsen av att ha en värdegrund, som botten i en organisation, som någon slags riktlinje och bottenplatta, för hur vi skall vara mot varandra och mot våra kunder – det fanns tidigare. Det har inte förändrats i någon väsentlig grad.
Så vi började formulera detta. Det bildades en skrivargrupp och ur detta växte de här värdemeningarna och värdeorden. Nu sitter vi här med detta ”värdegodis”, de här värdeorden och värdegrundskampanjen.
”Värdegodiset” var ju bara ett sätt att lansera detta, att koppla tillbaka till de tusentals medarbetare som varit engagerade. Och säga till dem att så här blev det!
Istället för att bara skicka ut en broschyr och berätta att så här blev det, varsågod och läs! Vi ville skapa någonting som var utöver det vanliga, någonting som inte bara var en affisch att sätta upp på väggen. Någonting som fick igång diskussionen. Ett underlag för chefer att ha när värdegrunden ska diskuteras på avdelningar och enheter.
En värdegrund, tycker jag, är inte en affisch och någonting man trycker i en broschyr, utan det är ju att vi hela tiden diskuterar ”vad är vår värdegrund” de grundläggande värdena i vår organisation, som t ex begreppet respekt. Vad innebär respekt?
Innebär det att man skall stå och bocka och buga och hålla mössan i handen för chefen? Eller innebär det att man respekterar varandras tider? Eller innebär det att man respekterar varandras åsikter, oavsett hur de sägs? Jag tycker det är jätteviktigt att man håller den diskussionen levande.
Värdegrundskampanjen gick ut på att prata om det. Nu hade vi bestämt hur vi skulle formulera oss, för att kunna prata om det.
- Så ni gjorde inga organiserade möten i grupper?
- Tanken är att vi skall fortsätta diskussionen. Nu har vi sammanfattat oss och allting finns formulerat. Detta skall i första hand skapa underlag för chefer och arbetsledare att diskutera de här orden. Vad betyder de för oss, på vår avdelning och hur kan vi utveckla detta? Hur kan vi visa mera engagemang? Hur kan vi bli mera kreativa i vår verksamhet, för att i vår verksamhet ge bättre service till Malmöborna?
Det är upp till varje chef att driva denna diskussion. Detta sker just nu. Vi har fått bra respons. Men den finns också reaktioner på hela skalan, från de som tycker det är konstigt att vi lägger pengar på sådant här – till de som tycker att det är ett fantastiskt bra tillfälle att jobba med värdegrunden och att få upp den på agendan.
Jag kan säga att som kampanj har den givit enorm återbäring. Den har fått ett värde som är oslagbart. Det var ju inte alls meningen från början att den skulle bli känd utanför organisationen. Men det blir ju så att det som är känt utanför det egna huset, blir också mer känt på insidan.
Många tror ju att ett varumärke bara är en logotype, men man fattar inte att man själv i alla möjliga situationer på arbetsplatsen är med och bygger detta varumärke.
- På lång sikt...?
- Ja, jag har tänkt på din fråga om hållbarhet och jag tycker det är en jätteviktig fråga, inte minst in en organisation som är skattefinansierad och där vi arbetar med hållbarhetsfrågor, som Malmö gör på ett socialt och miljömässigt sätt. Då är det ju en värdegrund otroligt central, eftersom värdegrunden är riktmärket för hur organisationen agerar utifrån ett mänskligt perspektiv.
Vår värdegrund innehåller väldigt många parametrar, hur man skall kunna ha mod att vara med och påverka. Den står för en öppenhet internt i diskussionen, att man vågar ifrågasätta konventionen, man vågar hitta på nya saker, man vågar föreslå.
Man har ett ledarskap som är tacksamt för att folk vill vara med och påverka - och inte motarbeta. Ordet mod är jätteviktigt. Att ha mod att vara med och påverka. Det bygger nämligen på att det är tillåtet att vara med och påverka. Det kan ju vara jobbigt ibland. Att man vågar vara modig helt enkelt.
Vår kampanj innehåller väldigt mycket av detta. Vi var kreativa. Vi hade modet att göra det. Vi visar också respekt för dem som inte tyckte att detta var bra. De måste inte delta. Vi har i alla fall slagit fast - det har gått hem - att så här är Malmö Stads värdegrund formulerad.
När man kopplar detta till hållbarhetsfrågor, så har man förstått att dessa värdeord är grunden där man arbetar uthålligt i samma riktning. Man skall kunna utveckla sig själv och sitt arbete inom organisationen! Vi sätter stort värde på individens förmåga att leverera i organisationen – ett jättekollektiv på 25.000 anställda!
Individen har stor betydelse. Vi är inte en stor grå massa. Varje dag gör varje individ skillnad. T ex när förskoleläraren tar emot föräldrarna med en gråtande unge – ett barn som inte vill bli lämnat i skolan. Där påverkar förskoleläraren mycket. Vilket man kan koppla till varumärket Malmö Stad. Där finns ett värdegrundsarbete som är otroligt viktigt. Skall man ha ett hållbart Malmö, så måste man också ha en hållbar organisation.
- Finns det några planer på hur ni skall vidare i denna fråga, dvs utvecklingen av Malmö Stads hållbarhetsarbete?
- Nej, det finns inga färdiga tankar som är så noggrant formulerade som vår värdegrund. Malmös hållbarhetsarbete har många ansikten. Man får akta sig för ordet ”hållbar” så att det inte blir urholkat. Man måste sätta in hållbarhetsperspektivet i ett vardagstänkande. Hållbarhet kan ju vara att alla elektriska lampor har sensorer, vilket innebär miljöhållbarhet. Det kan ju vara en liten detalj, som gör att när jag gått ut härifrån, så släcks lampan efter tio minuter. Hållbarhet utifrån miljöhållbarhetsperspektivet.
Att vi har en hållbar organisation innebär att vi har ett ledarskap som är kommunikativt, tillåtande, ger högt i tak - som styr människor genom att tillåta människor att göra rätt - och inte förbjuder dem att göra fel. Det finns många aspekter på detta, men det finns ingen direkt koppling till att genom att vi har denna värdegrund, så blir vi en hållbar organisation. Så är det inte.
Jag vet att Malmö Stad tar hållbarhetsfrågan på så stort allvar att Malmö har en hållbar organisation. Samtidigt finns det mycket kvar att göra och värdegrunden är bara en del av detta. Kanske en bottenplatta.
Inom de allra närmaste två åren, börjar vi arbeta med ett visionsarbete och Malmös vision av det nya Malmö...Malmö 2.0 eller... ”den fortsatta resan”.
När man tänker på visionsarbetet så handlar det nog inte om en helomvändning, så som vi gjorde i utvecklingen av Malmö från industristad till kunskapsstad. En sådan helomvändning tror jag inte att vi står inför.Vi står inför att bygga ett helt nytt Malmö, där alla är med, där alla elever har möjlighet att prestera i skolan. Den visionen kommer, tror jag, att ha någon form av hållbarhetsperspektiv.
Jag tycker nog att mångfaldsbegreppet kopplat till mänsklig mångfald börjar bli slitet. Jag vill hellre tala om internationaliseringen av Malmö; Malmö som en internationell stad. Om du tar London som exempel, så skulle du nog inte beskriva London som en stad med mångfald, utan du skulle beskriva London som en internationell stad. Här finns världen, här finns ett internationellt perspektiv, utifrån dem som bor där och utifrån hur de som bor där agerar och vilka faciliteter som finns i staden. Malmö kanske är Sveriges mest internationella stad?
Det får inte handla om att beskriva sig som bäst. Det finns många städer som tävlar om att bli eller vara bäst inom olika områden, och jag är inte säker på att det är ”grejen”... eller att vara störst eller mest av någonting.
Jag tror att en vision skulle kunna ha andra drivkrafter, vara vinnare av någonting ”Capitol av någonting” ..jag skulle vilja hitta en vision som går ut på någonting annat – och då kommer man ju in på hållbarhetsperspektivet som kan handla om människors verkliga värde...allting är inte bara tävling att bli bäst i någonting...i mänsklighetens historia har det alltid gått ut på tävling, att hitta maten...den som hittar maten vinner och överlever.
Nu har vi väl kommit ut ur ”grottperspektivet”... det handlar ju om att hitta en gemensam bild av vad det är för Malmö vi vill se i framtiden. En vision är ju inget mål, utan en gemensam bild av vartåt vi är på väg. Sedan sätter man upp mål på detta. Man kan sedan följa upp verksamheten, genom att fråga hur just din verksamhet och dina medarbetare bidrar till att förverkliga visionen.
- Tack för intervjun och lycka till i ert arbete!